Andlig Vägledning

Andlig vägledning

Genom inåtvänd uppmärksamhet och meditation lär vi oss observera de olika delarna av vår personlighet. Vi kommer då till insikten att den som observerar, inte kan vara densamma som det som observeras. Vi HAR tankar, känslor och en kropp, men vi ÄR dem inte. Vi är så oändligt mycket mer. Den i oss som har förmågan att observera är den rena medvetenheten, som är både ändlig och oändlig.

Medvetenhet är det vi innerst inne alltid varit, är och alltid kommer att vara. Det är den intuitiva inre rösten, den som VET när förnuftet varken begriper eller förstår. Medvetenheten är både immanent och transcendent, både världslig och andlig, både inom och bortom.

En viktigt del av arbetet kring vår andliga existens är acceptans. I kontakten med Självet behöver vi se och acceptera alla delar av oss själva, både det vi tycker om och det vi helst inte vill kännas vid. Vi behöver acceptera den vi varit, för att kunna bli den vi är ämnade att bli. När vi lyssnar både inåt och utåt uppstår en balans mellan personlighetens många yttre behov och Självets inre längtan.

Andlighet är också att bli medveten om och förnimma något som är större än det vi kallar verkligheten. Att bli uppmärksam på att både vi själva och den värld vi lever i, är mer än bara det våra tankar och sinnen kan uppfatta. Den andliga, transpersonella dimensionen gör sig påmind på många sätt, ofta i det enkla, vardagliga, om vi är tillräckligt uppmärksamma. Det kan vara när något, eller någon, berör oss på djupet av vårt väsen och allt blir alldeles stilla. Men en stillhet som vibrerar av liv och kraft och som tycks oändlig. I stillheten ligger den högsta frekvensen av vårt väsen.

Det är också när vi tar oss tid att verkligen lyssna inåt och vara i denna stillhet, som vi öppnar upp för mer kontakt med det intuitiva sinnet. Vi kan då medvetet ”bjuda in” mer av den livskraft och energi som existerar både inom och bortom oss och som har oändlig potential. Den inneboende livskraften, den villkorslösa Kärlekens kraft som vill att vi verkligen lever och upplever livet, inte endast överlever det.

Andlig/Existentiell Kris och Självutveckling

Andlig kris kan uppstå på många olika sätt och kommer sig av att vi varit separerade från vårt Själv och från det oändliga medvetandefältet  för länge. Det är när vi inte lyssnat på den inre rösten eller till och med tappat kontakten med den helt. 

Självets röst som vill att vi vågar vara och leva som dem vi är, vågar vara autentiska. Hur mycket vi än försöker strunta i den finns den där; först som en viskning, sen när vi inte lyssnar som en knuff, och till sist som en smäll som ibland får oss att helt tappa fotfästet.

En andlig kris är mer som en rörelse inifrån oss själva men den kan utlösas av någon slags ”yttre kris”; en skilsmässa, att vi blir av med jobbet; när vi eller någon närstående blir svårt sjuk. Men också när balansen mellan aktivitet och återhämtning är rubbad; när vårt görande tagit över vårt varande -när vi både identifierar och definierar oss utifrån prestation och yttre framgång men märker att hur mycket vi än gör eller har, så räcker det ändå inte till och vi känner vare sig glädje eller harmoni.

En andlig kris kan också uppstå ur ”intet” – när allt till synes bara tappat sin mening och livet känns helt tomt. Oavsett vad som utlöst dessa stunder av inre disharmoni och obalans så kommer ofta de mer existentiella frågorna upp och en fördjupad önskan efter svar:

• Vem är jag?
• Varför händer det här mig?
• Varför just nu?
• Vad är meningen med mitt liv och vad är mitt syfte?

Ett medvetet, andligt liv syftar till att transformera det mänskliga medvetandet att omfatta mer än bara det vår kropp, våra sinnen och vårt förnuft kan uppfatta. När medvetenheten transformeras och höjs öppnas möjligheter att kunna ingå i förening med det större, universella medvetandefältet.

Att uppleva både inom och utom, hur allt samverkar och hänger samman. Med förhöjd medvetenhet kan livet vi lever också bli en manifestation av det magiska i oss, av det oändliga varande, som finns både inom och bortom oss. Vi känner oss då oftast både lugnare och tryggare inom, oavsett vad som pågår i utom.